Artikel för specialpedagogikdagarna 2019 Sirkka Persson - Möt Sirkka Persson

Kan vi spara en kaka?

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse när du besöker vår webbplats. Fortsätter du använda webbplatsen accepterar du att cookies används. Läs mer här.
Ok

Möt Sirkka Persson

Talare på konferensen Specialpedagogikdagarna 2019

Här finns vi

Kontakta oss

  • Vallgatan 14
  • 411 16 Göteborg
Google MapsApple MapsRejseplanen
  • Rådmansgatan 38
  • 113 57 Stockholm
Google MapsApple MapsRejseplanen
  • Vilka ser du som de största utmaningarna när det kommer till att skapa en skol- och klassrumsmiljö som främjar elevernas lärande och välbefinnande?

Den absolut största utmaningen är att få alla vuxna kring eleverna att förstå vikten av miljön. Att det handlar om den fysiska miljön men inte minst också om den psykosociala miljön. Att relation till eleverna är A och O och att man kan komma så långt genom att arbeta med bemötande av elever i behov av särskilt stöd. När det gäller relation och bemötande finns det en annan sak som kan vara en stor utmaning och det är faktiskt föräldrarna. Med det vill jag inte säga att föräldrarna i sig är ett problem utan att relationen till föräldrarna kan vara det. Där måste vi som arbetar i skolan tänka på att vi är de professionella och därmed de som har störst ansvar att få till en fungerande relation. Personligen anser jag att föräldrar generellt sett är en stor tillgång i arbetet med att få till en bra skolgång för elever i behov av särskilt stöd. Relationer elever emellan är också av stor betydelse och därför har det stor betydelse hur väl vi lyckas med trygghetsarbetet på våra skolor. Elever i behov av särskilt stöd har ju ofta lättare än andra att hamna i svårigheter och det beror många gånger på att just relationer till andra skolkamrater kan vara ett dilemma. Vi har sett att Kringlaskolans Trygghetspaket har stor betydelse för våra elevers möjligheter att lyckas i skolan. Trygghet och trivsel lägger den bästa grunden för lärande och en god relation till föräldrarna ger de bästa förutsättningarna för att ett gott samarbete med hemmen skall gynna elevens skolgång.  En vanlig utmaning är att man många gånger är fast i gamla strukturer och att det ofta är svårt att tänka outside the box. Jag tror att det handlar om ett arv från vår egen skoltid. Vi har alla har en tydlig bild av vad det innebär att gå i skolan. Det är därför lätt att man tänker att det är så skola skall se ut och vara. Man behöver många gånger tänka nytt, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Det behöver inte betyda att det skall kosta särskilt mycket utan man kan med god inställning uppnå stora förbättringar genom att utgå ifrån det man redan har.

  • Hur kan en bra skol- och klassrumsmiljö hjälpa eleven att inhämta kunskap och därmed lyckas bättre?

Tanken är att miljön skall stödja lärandet genom att hjälpa eleven att inte hamna i svårigheter. Man kan ta ett väldigt enkelt exempel som elever som är känsliga för olika intryck. Det är ju väldigt enkelt att se över både ljudmiljön och begränsa synintrycken. På så vis "sparar" man på elevens energinivå och det blir mer ork kvar till skolarbete. I en bra miljö har vi vuxna runt eleverna tänkt till redan från början och utifrån våra elevers behov så har vi så att säga byggt in stödstrukturer i miljön. Vi utgår ifrån att vårt ansvar är att se till att en elevs funktionsnedsättning aldrig skall få bli ett funktionshinder så långt det är möjligt för oss att förhindra. Vi har nog alla någon gång sett hur en elev som förefaller ha väldigt svårt i skolan, en sådan som i princip alla lärare har svårt att klara av plötsligt i ett visst sammanhang med en viss lärare klarar sig märkbart mycket bättre. Det är ju samma elev. Det är just den roll rätt miljö kan spela för en elevs lärande. 

  • Vad har du för erfarenheter inom området?

Jag har jobbat med barn och ungdomar i princip hela livet och i just skolmiljö i snart 20 år. När jag fortfarande jobbade kvar i undervisning hade jag själv flera elever som verkligen för mig blev en utmaning. Under mina år som rektor, 17 år, har jag alltid haft "eleven i centrum" som målbild. På vår skola har vi haft ett snitt på ca 25–30% av våra elever som innehar en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi har också under ett antal år nu jobbat framgångsrikt med ett särskilt fokus på en extra utsatt elevgrupp, nämligen de som ofta hamnar i en problematisk frånvaro, sk hemmasittare. När det gäller just miljöns påverkan har vi dels sett goda resultat av det arbete vi gör i vår egen miljö samt har fått positiv återkoppling från andra som varit här på studiebesök och sedan sett goda resultat hemma i sina verksamheter av de tips de tagit med sig.

  • Vad kommer din föreläsning att handla om och vilka kunskaper får deltagarna med sig?

När jag själv går på föreläsningar upplever jag att man ofta får höra en massa om vad man bör göra men sällan hur man kan komma dit. Min förhoppning är att när deltagarna går från min föreläsning skall de ha fått lite konkreta tips på hur man kan förbättra tillgängligheten genom att använda sig av skol- och klassrumsmiljön så det gynnar lärandet. Jag kommer bland annat att bjuda in deltagarna i vår verksamhet genom lite bilder och genom att de får ta del av återkoppling från våra elever. Jag hoppas att deltagarna kommer uppleva att de har fått med sig nya redskap för tillgänglighet och att de skall få syn på hur man relativt enkelt kan använda sig av miljön för att förbättra elevernas utveckling och lärande.

Sirka talarruta specialpedagogikdagarna 17/12